a
VAD STOD PÅ SPEL?
b
VAD TYCKTE DE GRÖNA?
c
VAD UPPNÅDDE VI?
d
VAD UPPNÅDDE VI INTE?

Bankernas eget kapital (CRD IV)

Eurokrisen har påvisat många svagheter i det europeiska banksystemet.

De flesta banker har riskfyllda affärsmodeller utan tillräcklig kapitalbuffert. Därför har de inte kunnat klara av ens korta perioder med oro på marknaden.

Skattebetalarna står för närvarande för bankernas risker med väldiga garantibelopp. Anledningen är att det inte fanns någon lagstiftning för att avveckla banker under ordnade former när krisen bröt ut.

Lönestrukturen förvärrade effekterna av de riskfyllda affärsmodellerna ytterligare: Eftersom bonusar kopplas till kortsiktiga vinster har bankerna skapat incitament till högriskplaceringar.

Eftersom alla aktörer på finansmarknaderna utgick från att medlemsstaterna skulle hjälpa sina storbanker sågs de största instituten i allmänhet som mindre riskfyllda investeringar. De kunde därför länge dra fördel av lägre räntor än mindre banker med mer närhet till kunderna och bättre kontakt med realekonomin. 

 

VAD TYCKTE DE GRÖNA?

De gröna vill få till stånd en strängare reglering av finansindustrin så att bankerna i framtiden återgår till att tjäna ekonomin.

Vi vill ha rättvis konkurrens mellan bankerna. Storbankerna ska därför inte längre få beräkna kapitalbehovet med egna skräddarsydda formler och dölja sin egentliga affärsrisk. Mindre banker kan ofta inte göra detta eftersom formlerna är så krångliga att de inte lönar sig för dem.

Vi kräver att alla banker ska offentliggöra hur de undviker skatter och hur de har kringgått lagstiftningen genom att använda skuggbanker.

Bonusutbetalningar bör begränsas till fasta lönebelopp och bankernas styrelser bör tillämpa ett kvoteringssystem till förmån för kvinnor.

 

Gick parlamentet på De grönas linje?

De gröna kunde driva igenom många viktiga krav i EU-lagstiftningen.

Den gröne EU-parlamentarikern Philippe Lamberts retade upp Londons finansvärld när han drev igenom begräsningar av bonusarna. Sedan dess kallas han ”the man who capped the banks” i finanspressen.

Minimigränsen för kapitalbufferten höjs och storbankerna måste dessutom kunna redovisa upp till 3,5 procent av sina tillgångar i en form som är lättsåld och inte riskerar värdeminskning.

Alla banker kommer att behöva offentliggöra inkomsterna från alla sina nationella filialer och dotterbolag, för att göra det enklare att upptäcka och bekämpa skatteflykt.

Dessutom kommer bankerna interna riskmodeller att kontrolleras noggrannare i framtiden.

 

I vilka frågor blev De gröna nedröstade?

De gröna lyckades inte övertyga medlemsstaterna i rådet om att bankernas affärsmodeller måste regleras för att förebygga kriser.

Vi ville ha en enkel skuldbroms för bankerna för att förhindra att de hamnar i en skuldfälla. Vi ville också skapa transparens i fråga om bankernas likviditetsprofiler, så att tillsynsorganen kan ingripa i tid när banker förlitar sig för mycket på kortfristig och osäker finansiering för att hantera risker på lång sikt.

Vi är besvikna över att vårt förslag om en högre andel kvinnor på toppnivå inom bankerna avvisades av EPP-gruppen och ALDE-gruppen. På så sätt fortsätter tyvärr bankverksamheten att vara en manlig miljö.

Det är fortfarande oklart hur storbankerna samarbetar med skuggbankerna. Visserligen är de redovisningsskyldiga gentemot tillsynsorganen, men de behöver inte ange eventuella förbindelser med hedgefonder och andra skuggbanker.

Referens(er)
Videor
PRESS OCH EVENEMANG
Utskott:ECON

Procedure:Ordinary legislative procedure

Referens(er):2011/0203(COD), 2011/0202(COD)

Föredragande:Othmar Karas (EPP)

Grön ansvarig ledamot:Philippe Lamberts

Omröstning:16/04/2013

Staff contact:David Kemp (Email)
1 of 1
Omröstningsresultat Nedan hittar du resultaten från slutomröstningen i kammaren. Hur agerade grupperna? Hur agerade de nationella delegationerna? Och vad tyckte din ledamot?

Access to the activity of credit institutions and the prudential supervision of credit institutions and investment firms

Prudential requirements for credit institutions and investment firms